Tomater, torghandel och politikens utvecklingsfientlighet


Det finns en konstigt gammaldags sida hos mycket av politiken idag. Den går ut på att utveckling och resurseffektivisering inte får ske på alla områden. Gammaldags är den såtillvida att den vill återgå till en tid före avregleringar, och därmed till en ordning där staten sköter ännu mer än idag. Nutiden, som borde präglas av en progressiv och förändringsfrämjande kraft, dess flagskepp idag är vinstreglering, identitetsskapande och normförändringstvång.
Inom vetenskapen är vi alla sedan länge bekväma med att forskare ägnar sig åt falsifikation - de bevisar varandras teser och teorier felaktiga, för att sedan lägga fram nya teorier som bättre tjänar ifrågavarande syfte. Forskningen är hårt utsatt för lobbyverksamhet, kanske någon invänder - ett resultat som ligger i en särskild företagsprodukts intresse kommer att användas i markandsföringssyfte. Förvisso händer det även ofta att forskningsstudier baserar sina utsagor på felaktiga beräkningar. Så långt inget konstigt, om än lite förvånande. Om det finns en mångfald av forskare, företag och fria tyglar och möjligheter till konkurrens, är den vetenskapliga metodiken en god grund för att tillse att torghandelns principer tillämpas.

På torget trängs handlare av olika skrån, med varor av olika färg, form och smak. En del av torghandlarna visar upp delar av årets tomatskörd. Befolkningen klämmer, känner och luktar. Här vinner de finaste och godaste tomaterna. Om bytet eller försäljningen blir lyckat och alla parter blir nöjda, då uppstår en stark vilja. Ingen äger denna vilja och ingen kan någonsin köpa den. Viljan rör sig i en dimension vi kan beskriva men inte i vanlig bemärkelse betrakta. Viljan kan inkarneras och omsättas i godtycklig människa som är mottaglig för den.

De lyckade tomattransaktionernas uppbådar ett framtidsviljeutfall som kan sägas existera i medvetandet hos alla som varit inblandade i transaktionerna. Denna framtidsvilja kan utsträckas och delges andra som inte hade möjlighet att komma till torget just den dagen. Efter en tid blir följden att en större mängd tomater av olika former och färger kommer folket till dels. Det medför troligtvis att några särskilda odlare får klirr i sina kassor. Framför allt borde det rimligtvis göra så att desto fler människor får tillgång till flera och billigare tomater.

Om du kopplar en generator med växelriktare till en träningscykel och skickar in den skapade electriciteten i ditt hem, får du sitta en hel arbetsdag och trampa oavbrutet för att sedan på kvällen kunna använda din spis i en timme. Att elkraften ska räcka till en timmes matlagning vid spisen förutsätter dock att du stänger av kylskåp och frys. Samt att du eldar i kaminen och slår av värmepumpen som förser dina vattenburna element och din dusch med varmvatten.

Den vetenskapliga metodiken har fört oss in i en värld med elkraft direkt i väggen, antibiotika vid behov och tomater och annan föda i överflöd. Betrakta den gemensamma nämnare som finns mellan vetenskapen och den fria torghandeln: falsifikationen.

Genom teoriers prövande och omprövande sker ett ständigt förkastande. Fram springer mer och mer förfinade och anpassade teorier och modeller. Märk väl att forskningsvärlden och vetenskapens framskridande fungerar långt ifrån felfrit, stundtals snarare tvärtom. Och detta är hela kärnan, själva huvudpoängen och därtill kraften som för hela skutan framåt. Misstagen och felstegen uppträder överallt och det är de som agerar som identifikatorer och garanter för att utveckling sker. De är de osmakliga tomaterna som gör att vi kan hitta de goda. Det borgar också i princip för att de mänskliga handlingar som utgör misstagen sållas bort, så att andra kan träda i deras ställe. Detta sker inte omedelbart, men det kommer att ske, såvida ingen kliver in och förhindrar det och rubbar processen.

Existensen av misslyckade försök är alltså ett sundhetstecken och en nödvändighet för att lyckade och framgångsrika modeller ska växa fram. Så vad är då kriterierna för vilka verksamhetsområden som får använda sig av falsifikationens frälsning? Man skulle kunna gradera olika områden, för att skapa sig en bild över i vilken mån en ren falsifikation tillåts styra områdenas respektive anpassning gentemot efterfrågan. Rangordningen speglar därigenom också i vilken utsträckning utbudet är kontrolltyngt och reglerat. Det kan till exempel se ut så här:

Musik
Film
Digitala magasin och nyhetstjänster
Litteratur
Väghållning
Kläder, elektronik och andra konsumtionsvaror
Bilar och cyklar
Livsmedel
Konserter och teater
Jordbruk
Äldrevård och -omsorg
Radio, TV och tryckta tidningar
Kollektivtrafik
Grundskola
Alkohol
Droger

Genom att ta två ytterligheter som exempel, kan man notera att musik i alla möjliga former och med olika stilar numera kan spelas in på vilket loft som helst och i nästa sekund tillgängliggöras halva jordens befolkning. Miljontals aktörer som på musikbranschens torg konkurrerar med varandra. Det har på kort tid lett till att det kostar en spottstyver att ha en stor del av världshistoriens musik i fickan. På andra sidan finns bland annat grundskolan, där inget mångsidigt utbud värt namnet finns överhuvudtaget. Samma sakgäller för alkoholbranschen.

Värt att notera är att ovanstående lista även speglar dels möjligheten att bedriva verksamheten över internet, och dels i vilken utsträckning den kan påverka individen kraftigt, det vill säga mängden ansvar som krävs.

Man kan med nyfikenhet fråga sig vilken revolutionerande utveckling som skulle kunna äga rum inom exempelvis skolans relaterade områden, såsom pedagogik, barns gruppbeteenden, idrott och hälsa, praktisk kontra teoretisk kunskap och så vidare, om falsifikationen hade fått verka. Bör man inte experimentera med somliga verksamheter? Om det är hållningen så är loppet kört från början. Den kommunala skolan låter för övrigt knappast bli att utsätta unga för obeprövade metoder och ideologiskt vinklat utbildningsmaterial - samtidigt som ingen annan får experimentera på klokare vis.

Att inte vilja se en resurseffektivisering och en utveckling mot ett större utbud är i praktiken en hållning som förhindrar utveckling. Med politikens egna ord är det alltså en sorts socialismens konservativa hållning. Kanske lite hårdraget, kanske lite paradoxalt, men ändå någorlunda målande. Om torghandelns kraftfulla falsifikation hade fått råda så kanske vi vid det här laget, ungefär 50 år efter att vi flög människor till månen, hade vetat vilket betygssystem vi borde använda i skolan eller hur en järnväg bör underhållas - och framför allt hade vi haft fler bryggerier, bagerier och alla andra bra saker som börjar på b!

Kommentarer

  1. Underbart inlägg! En en annan faktor som verkar följa graden av falsifikation i din lista är nog hur dyr produkten är. Det blir lättare för konsumenten att göra galna experiment med låtvalet på spotify än när man ska köpa ny bil eller än tydligare barnens skolgång. Mutationer sägs ju vara den drivande kraften till evolutionär utveckling. Tyvärr ger det sällan träff åt ett särskilt fördelaktigt håll utan resulterar oftast i cancer eller tråkiga missbildningar. Om tomaterna är som bananflugor så är skolan mer lik en blåval. Det krävs sekler av försiktigt simmande och dryga graviditeter innan det blir en extra fartfena. Stressar man det för mycket så blir det många generationer som tar studenten med tre tänder som tittar ut mellan ögonbrynen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar