Till smörets lov

Tänk om det fanns en bra, billig basvara, brukbar och bastant i sin beskaffenhet.
Något som hänger stadigt på frihetlighetens nyckelknippa, färdig till att låsa upp matboden.
En kökets gyllene pärla. För så lite som 60 kr/kg och med 750 kcal/100 g ger det 125 kcal/kr.
För en enda daler urholkat penningvärde kan 125 liter vatten bli en grad varmare.

Nämen titta. Här har vi ungefärliga priser för några vanliga svenska medborgarvaror, omräknade till hur mycket mat för pengarna ifrågavarande medborgare får:

Potatis: 10 kr/kg, 80 kcal/100 g => 80 kcal/kr
Morot: 10 kr/kg, 40 kcal/100g => 40 kcal/kr
Tomater: 30 kr/kg, 17 kcal/100 g => 6 kcal/kr
Strösocker: 20 kr/2 kg, 400 kcal/100 g => 400 kcal/kr
Rapsolja: 30 kr/l, 900 kcal/100 ml => 300 kcal/kr
Pasta: 20 kr/kg, 360 kcal/100 g => 180 kcal/kr
Ris: 30 kr/kg, 350 kcal/100 g => 115 kcal/kr

Framgår gör, föga förvånande, att energitäta livsmedel är billigast energi. Sockertät mat är måhända billig för stunden men desto kostsammare i längden om påföljande hungerskänslor och tandläkarräkningar beaktas, för att inte nämna det fördelaktiga i ett liv med aldrig sinande styrka, fritt från diabetes och hjärtsjukdomar.

Medborgare, trenden är tydlig: Ju fetare desto fetare. Fett är onekligen fetast. Märk väl att rotknölar, slanggurkor och dylikt dessutom har en högst obehaglig förmåga att variera i pris över året. Detta gör det ytterst svårt för en medborgare, som i regel har en fast, icke-varierande inkomst månatligen, att göra ett för ändamålet nödvändigt planekonomiskt inköpsschema. Fettpriserna är däremot pålitligare än regn till midsommar påstås vara.

Viker med fördel hädan.
Infogande av tillbörlig s.k. brasklapp följer här:
Föreliggande inlägg förordar inte ett i kalorihänseende komplett ersättande medelst smör (bara nästan). Istället kan vi tryggt luta oss mot det faktum att ett dagligt intag av exempelvis ägg, kål, grönsaker samt en och annan frukt ger en medborgare nödvändiga vitaminer och mineraler.
Slut på lapp.

Grönsaker innehåller inte särskilt mycket energi, det är vida känt bland alla medborgare. Huvudbudskapet här är därför att en ansenlig del av det medborgerliga dagsintaget, som i dag består av pasta, ris eller annan deg, kan ersättas med nyttiga fetter, utan att kompromissa med intaget av nödvändiga spårämnen och dylikt. Ju fler av dessa kolrika hydrater som ersätts, desto ringare blir insulinutsöndringen och desto mindre fettinlagring i kroppen kommer därför att ske. Om vanligt förekommande måltidsbarlast ersätts, såsom potatis, morötter och ris, kommer man dessutom att spara pengar. Och då räknar vi inte ens med att smör mättar bättre och längre. Samt att läppsalva inte behöver inhandlas.

Tam trivsel.
Typiskt otämjt boskap.
I vår del av världen har mjölkprodukter en självklar plats. Boskap betar gräs, vilket en medborgare med fördel undviker att göra. Traditionellt sett råder det i ett litet jordbruk, där man inte kan importera kraftfoder, en balans mellan mängden betande boskap och odlade marker, beroende på gödselmängden från djuren och de näringsämnen som genom dem återförs till jorden. I ett rättskaffens, småskaligt jordbruk innebär hållande av betande boskap alltså ett förmånligt resursnyttjande. Det är helt enkelt därför jordbruk och djurhållning finns - domesticering av djur i hushållningssyfte är något som jordbrukande, hårt arbetande medborgare genomfört av en anledning. Det är en metod för försörjning och överlevnad som vuxit fram i olika skepnader i olika delar av världen. I bland annat Norden är det en förutsättning för att kunna bo och leva, vore det inte för det s.k. svarta guldet, om vilket en medborgare med fördel skolar sig här.

En annan mycket viktig, medborgerlig aspekt: Smör och mjölk innebär större frihet och oberoende, då det kan frambringas ur en mindre, egen markegendom, med ett litet, energieffektivt kretslopp.

Med anledning av dessa frihetsfrämjande och hälsobringande insikter önskar bloggen nu brista ut i några rader till smörets lov:

Genom det talade språket abstraheras och manifesteras
ekonomi - husets lag -
hushållning, spara och planera.

Att fatta beslut för ett Jag som ännu inte finns -
framvuxet är en tidsuppfattning,
hushållet fogas in i denna dimension.

Utsträckt över generationer är
arvets betydelse i utlärning,
traderad kunskap.

Djur och människor följas åt genom livet,
möter döden - nödvändig för livet.

I det skirt gula, som
dryper digert drygt och
vederkvickande vackert,
samlas gårdens varelser att utmäta en gutår
till mättad mättnad.


Kommentarer