Nydanande forskning om kvinnors och mäns ben

I härvan av spretande höjdhoppare och fotbollsspelare, kan en enkel logikens budbärare påträffa sig själv med att en afton bedriva efterforskning rörande skillnaden mellan mäns och kvinnors höftben.

Efter att sålunda fått en genomsköljning av anatomiska begrepp på engelsk latin, såsom sagittal plane thoracic, lumbar and pelvic angles, iliac crests samt det upplyftande pronounced sacral promontory, känns det ungefär som efter en alldeles för överdådig femrättersmiddag, där man mellan sura uppstötningar under efterföljande spjälkning stilla undrar varför de ingående rätterna hamnade på samma meny.

Det intressanta är att det hela började med att somliga män tog för mycket plats på tunnelbanan i Förenta staterna. När sedan ordvalet för fenomenet, manspread, tog sig över Atlanten, kom det att handla om kanalisering av tusenårig patriarkal energi. Därtill fick vi också veta att denna energi inte hör hemma i samtiden.

Det här med samtiden är intressant, eftersom kvinnors och mäns kroppar är desamma idag och imorgon som i forntiden, det förflutna, förgångna och förhistoriska. Våra kroppar är alltså i varande både i det forna och i det kommande, och därmed också i den aldrig så tunna skiljelinjen däremellan - nuet. Kropparna rör sig också i den del av nuet som kännetecknas av både vaken och sovande tid. Föga förvånande gäller åldriga lagar även här i simpla vardagen, i det att en mans i allmänhet längre ben, annorlunda höfter och i övrigt onormalt avvikande muskelmassa och kroppskonstitution medför att hans ben lägger sig åt sidorna, huvudet lutas snett bakåt, munnen kanhända öppnar sig något och den berömda, välgörande pendeltågssömnen infinner sig.

Vän av ordning noterar att detta redan behandlats i media, om möjligt i något torftigare stil, eftersom svenska folket i denna omvälvande tid tydligen behövde en påminnelse om att mäns och kvinnors kroppar skiljer sig åt.


Ett sensuellt skelett av okänt kön.

Ja, vad gör man med det som är en givet? Det är ju den ständiga frågan. Utan att gräva ned sig i djupsinnigheter kring livets mening kan man i alla fall konstatera att det mesta är möjligt. Allt mellan noll graders kyskhetsvinkel till hårt kinesiskt pressade gymnastikvinklar passerar i samtiden revy framför ögonen på den som vågar titta.

Det som råkar vara en givet i form av kroppens fysik kan också användas till att understryka auktoritet och framhäva skönhet. Människan är väl för härlig!

Kommentarer