En värld drogad av olja - och full av möjligheter

I dagarna släpptes Kjell Alekletts bok En värld drogad av olja. Aleklett är professor emeritus i globala energisystem vid Uppsala universitet. Jag hade förmånen att närvara vid hans föreläsning och bokpresentation i Uppsala igår. Förutom att varmt rekommendera Alekletts bok och hans egen och institutionens forskning, tänkte jag ta upp några viktiga punkter från föreläsningen, och komma med några reflektioner på ämnet.

Alekletts forskning utgår från data på energiläget i världen och vilka fyndigheter av konventionell (råolja, fossilgas och kol) och icke-konventionell (oljesand, skifferolja) fossil energi som finns. Dessa råvaror är mer eller mindre lättillgängliga för oss. Det kostar alltså mer eller mindre mycket pengar och energi att utvinna dem och göra dem tillgängliga för samhället. Den största delen av världens utvinningsbara olja upptäcktes under de 25 år som följde på andra världskrigets slut. Produktionen av konventionell olja nådde sin topp (peak-oil) kring 2007 och okonventionell kring 2015. Dessa toppar förutspåddes av Alekletts forskargrupp, och de fick sedan se dem besannade. Vi befinner alltså nu i en nedförsbacke där oljan kommer att bli mer och mer svårtillgänglig och därför allt dyrare. Det finns fortfarande mängder med olja kvar och den kommer aldrig att egentligen ta slut. Den omöjliga ekvationen är emellertid att samtidigt som världen är mer beroende av olja än någonsin, ökar befolkningen och därmed energianvändningen, och ca 80 % av världens totala energianvändning kommer från fossila källor. De bidrag som kommer från sol, vind och vatten är jämförelsevis så små att det är helt omöjligt att de inom en rimlig framtid ska kunna ersätta oljan. Huvudpoängen här är inte att de alternativa, "gröna" energimängderna i sig inte finns (för det gör de, i överflöd), utan att våra olika samhälleliga uppfinningar, inrättningar och bekvämligheter (transport, sjukvård, jordbruk etc) i olika stor utsträckning är beroende av att denna energiutvinning sker under särskilda EROEI-förhållanden (energy return on energy invested). Då det allt eftersom blir dyrare och dyrare att utvinna energin, kommer energivinsten vi gör att minska. Med andra ord går vi en energifattigare framtid till mötes, och det gör vi inte frivilligt - inte för att världens politiker enas kring klimatmål (vilket de inte gör), fattar beslut och inför regleringar (vilket de tyvärr gör, kring alla möjliga oviktigheter) - utan för att verkligheten och världens oljeresurser ser ut som de gör.

Vad som är särskilt intressant med att vetenskapligt faktiskt se på hur siffrorna ser ut, är att de flesta prognoser som görs kring världens framtida energianvändning och klimatgasutsläpp inte stämmer. Kända, och numera snarast folkkära, personer som Johan Rockström och Pär Holmgren får helt enkelt inse att deras förutsägelser och närmast dystopiska framtidsvisioner inte kommer att bli verklighet. I föreläsningar, sommarprat och andra böcker (tex Six Degrees) har vi fått veta att Jorden står på undergångens brant, där vårt hem i värsta fall kan förvandlas till en bakteriedominerande gegga. Och ja, planeten blir varmare, därom råder inga tvivel, men om man analyserar den faktiskt möjliga mängden fossil bränsle som finns på Jorden, så är minst tre av IPCC:s fyra RCP-scenarier teoretiskt omöjliga. Efter att ha tagit del av Alekletts forskning har Pär Holmgren själv erkänt att Aleklett har rätt.



Det hela är alltså en synnerligen infekterad fråga. Särskilt anmärkningsvärt, och nästan löjeväckande, blir de klimatmål som sätts upp av politiker, när de på populistiskt vis försöker bräda varandra i hur mycket just de ska göra "för miljön", och de i själva verket inte har den ringaste förståelse för fysik och termodynamik. (Vissa politiska mål är nästan till sin natur sådana att de bara är luftslott. Ta bara en sådan sak som att Sveriges fordonsflotta till år 2030 ska vara helt fossilfri. Nu är det 2016. Betyder det att en ny bil som köps idag ska skrotas när den är 14 år?) En del av sin bok ägnar Aleklett åt att beskriva det matematiska fenomenet exponentiell tillväxt. Att så gott som samtliga av världens ledare, och befolkningen i stort, inte har förstått hur exponentiell tillväxt fungerar, är en viktig bidragande orsak till att så felaktiga förutsägelser om den energimässiga och ekonomiska framtiden görs. Mycket kan sägas på ämnet exponentiell tillväxt, men istället för att göra en utläggning här, rekommenderas Albert Bartlett.

Skratta eller gråta? Bådadera såklart - som livet i stort. För folk i allmänhet kommer det här inte att förändra mycket i vardagen, eftersom vår kognitiva förmåga, i alla fall den kollektiva, inte förmår fatta så avgörande och digra beslut som en verklig insikt av dessa fakta egentligen borde medföra. Några saker kan man i alla fall konstatera. Det första är att vi, i ett historiskt perspektiv, idag lever i en stor parentes, där energianvändningen per person är enorm. Det andra är att vi uppenbarligen inte kan lita på att rimligt förberedande åtgärder ska komma från förtroendevalda politiker.

En tredje och spännande analys man kan göra, är den som handlar om förhållandet mellan energianvändning och befolkningstillväxt å ena sidan och ekonomisk tillväxt å den andra. Historiskt går de nämligen hand i hand. Denna ekonomiska tillväxt, på vilken vårt uppblåsta ekonomiska system vilar, möjliggörs alltså i stort sett uteslutande tack vare olja, kol och naturgas. Många är de parallellerna som kan göras med vår civilisation idag och tidigare civilisationer. Rommarrikets samhälle och välfärd möjliggjordes i mycket stor utsträckning av en fri marknad och slavar. Stefan Molyneux berättar utförligt om hur Roms undergång sannolikt berodde på en alltmer korrupt och kontrollerande stat, ett urholkande av penningavärdet och kraftig inflation och ökande skattetryck.

Oljan är vår tids slavar. Det klokaste man kan göra är kanske snarare att glädjas än att gråta. Framför allt bör man vara klok och söka frigöra sig så mycket som möjligt från de begränsningar som läggs på oss och som förhindrar oss från att utveckla ett friare samhälle - ett samhälle där vi kan utforska de oändliga möjligheter till mänsklig utveckling, decentraliserad ekonomi, bärkraftig försörjning och självförverkligande som livet erbjuder.

Självförverkligande höstlöv

Kommentarer