Det fett fria ordet - slutet för statens tallriksmodeller

En stor del av internet är ju som bekant mest till för onödigheter och förlustelser. Få anade i internets barndom att det också skulle komma att användas till att störta regimer och förinta tallriksmodeller.

Aldrig någonsin tidigare har vi väl så snabbt och enkelt kunnat ta del av så mångas idéer, tankar, erfarenheter och kunskap. På internet kryllar det av konspirationer, osanningar och fördomar. På internet finns också fullständigt vetenskapligt korrekt utförd forskning tillgängligt i enorma mängder. Man kan alltså, med lite hjärna och tid, skapa sig en metastudie-liknande uppfattning om valfritt ämne. Förutsatt förstås att man kan förhålla sig kritiskt och orientera sig någorlunda i skogen av för tillfället rådande korrekthet och politiska nycker.

Kanske intet nytt där. Men bredda blicken och se vilka följder det fått och fortsätter att få: Den kunskapsmängd som finns tillgänglig på internet är mycket kraftigare än den som ett litet, begränsat antal människor kan ta fram. Den förra är nämligen levande, dynamisk och mångsidig, medan den senare är jämförelsevis nästan statisk, eftersom den ofta härstammar från något som är tungrott och ideologiskt ensidigt och begränsat. Framför allt är den generellt inte framtagen av lust, intresse och egentlig fri vilja. Mångfald mot enfald. Men egentligen hade inte internet behövts för denna mångfald. Det råkar bara vara ett ypperligt medium att använda i vår tid. Det hade lika väl kunnat vara ett nätverk av jägare under stenåldern eller en sammanslutning läkare och filosofer under antiken. Det avgörande är att ordet ska vara fritt, alla sorters idéer ska kunna finnas och få lov att frodas där god jord finnes och inte silas bort på vägen dit.


Eftersom internet verkar på global nivå, kan det inte kontrolleras i sin helhet och det blir därmed mycket benäget till mångfald. För att motsvarande ska kunna finnas på lägre, maktstyrd nivå duger det alltså inte att ha kanaler för kunskapförmedling och omvärldsanalys som finansieras med tvång av medborgarna. Detta inser nu fler och fler "medborgare", och således får vi se fler och fler alternativ i form av privata tjänster och inte minst privat media. Två prima exempel på detta är, respektive, Kostdoktorn och Radio Bubbla. Fördelarna är så många med att inhämtningen av kunskap inte lejas ut till förändringsobenägna myndigheter. Människor som vill utvecklas, är driftiga och som vågar utmana kan delta direkt. Det får storslagna följder, eftersom hela skeendet flerfaldigas genom alla de människor som är mindre benägna att gå före, men som gärna inspireras, är nyfikna och följer efter.

Det här är bra för människans livsföring i allmänhet och för hennes kosthållning i synnerhet. Vad jag så klart vill säga med detta påstående är:

Livsmedelsverkets kostråd har spelat ut sin roll!

Det är fullständigt uppenbart att staten under lång tid har skött uppgiften med kostråd mycket sämre än vad som åstadkommits på bara några få år genom enskilda människors initiativkraft. Och ändå är det Livsmedelsverket som har mandat på riktlinjer gentemot samhälleliga inrättningar som skolor, dagis och äldreboenden.

Livsmedelsverkets hemsida kan man hitta bland annat snygga instruktioner på hur vi ska ge våra barn näringsförarmad kost genom bland annat lättmjölk och den förlegade nyckelhålsmärkningen. Att nyckelhålsmärkningen är förlegad är förresten fel uttryckt, eftersom den därigenom outtalat föräras fornstora dagar, vilket den visserligen indoktrineringsmässigt haft, men aldrig vetenskapligt.

Emellertid vägrar Livsmedelsverket alltjämt ta sitt förnuft till fånga, och deras riktlinjer uttrycker mycket riktigt en rädsla för naturliga, uråldriga, essentiella fetter:

"Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor (2003) visar att de flesta 4-åringar äter frukost, lunch och middag, vilket är bra. Likaså är intaget av de flesta vitaminer och mineraler tillfredsställande. Men allt är inte bra. Barn får i sig för mycket mättat fett, socker och salt. Det beror på att de äter för mycket godis, glass, läsk och saft, snacks och bakverk, och för lite grönsaker, frukt och fisk. För att få ner intaget av mättat fett behöver de byta ut mellan- och standardmjölk mot lättmjölk, och feta ostar och charkuterivaror mot nyckelhålsmärkta. Ungefär en femtedel av barnen är överviktiga eller feta. De flesta barn behöver alltså inte äta mindre, utan bättre."

Lägg märke till att de tre påstådda bovarna är, i tur och ordning, fett, socker och salt. Och statens Livsmedelsverk hävdar att det beror på att barnen medelst läsk och saft sköljer ner godis, chips, kakor och bullar. Vad är det huvudsakliga innehållet i dessa förnämliga livsmedel? Socker och kolhydrater, naturligtvis - de innehåller nästan inget annat. Sedan fortsätter nämnda statliga myndighet med att påstå att vi ska råda bot på detta genom att jaga bort tre av de mest beprövade, uråldriga och näringsrika livsmedel som finns på våra breddgrader: riktig mjölk, riktig ost och kött.

"Tänk på att mat som är bra för barnen är också bra för vuxna."

Råden är med andra ord inte bara riktade till unga människor, som är lättare att utöva makt på; genom att tvinga på våra barn denna föda, kommer vi vuxna att känna oss så tillrätta i makthierarkin att vi själva faller offer för den.

Jag tror att vad som sker i modern tid i det här avseendet bara är en del av ett mycket större fenomen. Det är nämligen något farligt med frihet. Vad gäller kost så ligger det nära till hands att betrakta den mat, och till viss del livsstil, som gäller för LCHF och "stenålderskost", som ursprunglig och rentav primitiv. Matförpackningar, och till och med maten i sig, ska ju gärna idag omformas och färgsättas som en disneyfilm, för att ta oss allt längre från källan och de riktiga råvarorna. Primitiv mat för gärna tanken till oren, grov, blodig och fet mat, vilket kan bli ett problem i dagens politiska klimat, där något som är primitivt associeras till primitiv manlighet istället för primitiv mänsklighet. Vi tvingas därmed handskas med något som är politiskt laddat. Det vilar något för etablerad politik hotfullt över begrepp som fritänkande och ursprung, eftersom ett ifrågasättande av det nu rådande blir en naturlig följd av ett sådant tänkande. Frigörelse innebär ökat oberoende och självständighet. En vilsen människa behöver stöd och vajar alltefter hur vindarna blåser, en människa som känner sina rötter står stadigt på marken.

Kostdoktorn är ett typiskt exempel på en privat tjänst som verkar bestå av fritänkare och eldsjälar, och med en självklar grund i medicinsk vetenskap - oförvanskad av politik. Mycket tack vare internet har de kunnat nå ut till och hjälpa mängder med människor som tidigare bara fått samma gamla kost- och levnadsråd från den statliga hälso- och sjukvården*. Det här är ett sådant lysande praktexempel på hur tänkande individer, helt enkelt med användning av kunskapsspridning genom det fria ordet på internet, kringgår ovanifrån påtvingade korrupta råd och rön, frigör sig och hittar tillbaka till en så grundläggande del av livet som mat utgör. Det är något stort i görningen här.

*  En googling på "sjukvård" ger för övrigt mer än dubbelt så många träffar som en sökning på "hälsovård".

Kommentarer