Veganism och Nordkap

Idag var jag i Nordkap, Nordnorge, i vars närhet jag tog mitt livs hittills nordligaste bad. Men vad har det med veganism att göra?

Nordnorge erbjuder enorma, storslagna vyer, slingrande vägar och breda, djupa fjordar. Vad finns det mer i de här trakterna? Jo, mycket långa vintrar och renar. 

Jag lyssnar så mycket jag orkar på Radio Bubbla, och kunde nyligen med glädje erfara hur pojkarna styrde upp ett ordentligt svar på lyssnaren Lovisas respons på det tidigare inslaget där Radio Bubbla behandlade EU-förslaget om köttskatt.


Norra Skandinavien är onekligen speciellt. Men de långa, kalla vintrar som inträffar här gäller egentligen för, ur ett jordbruksperspektiv, mycket stora delar av norra Europa och många andra delar av världen. På vägen upp mot Kiruna åker man förbi en skylt som rakt på sak anger att odlingsgränsen passeras. Det vill säga den klimatologiska, naturliga gräns för där odling i större utsträckning inte är värt att syssla med. Så vad gör man då? Jo, egentligen samma sak som jordbruk alltid går ut på: Att använda de på platsen givna förutsättningarna för att få ut mer energi än man stoppar in. En sorts naturlig vinstextrahering. Renarna rör sig fritt på de enorma vidderna, betar och gör vad de är skapta för, varpå människan utvinner energi i form av föda från renarnas kroppar. Alltså precis samma sak som man alltid gjort med kossor, får, getter och andra betande djur. Den krassa jämförelse som brukar göras med mängden vatten som krävs för att producera en viss mängd kött i jämförelse med en viss mängd vegetabilier, är i princip ointressant. Kör den jämförelsen med en same och se om du lyckas omvända honom till pk-vegetarian. Missförstå mig rätt, det finns många skäl att ogilla den industriella köttproduktion som går ut på att odla sojabönor i Sydamerika, skeppa dem till Nordamerika eller Europa, mata köttdjur med denna föda, vilken de för övrigt inte är skapta för att kunna behandla, dessutom under vidriga förhållanden, för att sedan slussa de stackars djuren tätt ihoppackade i lastbil till slakteriet osv osv. Men vad har det här egentligen med riktigt jordbruk att göra?
Ett riktigt jordbruk, med odling och hållande av betande djur är helt ekologisk gångbart och har varit det i "alla" tider. Jag ser dessa påståenden om vattenmängder som helt och hållet platta, i verkligheten värdelösa fakta. De fyller emellertid sin funktion som identitetsbyggande väldigt bra, i det att de passar bra in för att understödja en redan befintlig vilja hos någon som är vänstermiljömedveten.

Om man lyfter blicken, kan man se det här fenomenet som en del av ett större fenomen som det kanske är dags att vi kallar kronocism, historicism eller något liknande - fördömande av det förgångna och fördomar om uråldrig kunskap, förvärvad av människor som gått ur tiden. Veganismen förespråkar, direkt eller indirekt, ett utplånande av jordbruket. Detta är ett hån mot våra förfäder, och det system de utvecklat under hårt arbete som pågått under otaligt fler generation än det tar att vänja sig vid att, från att bara ha radioapparater och telefonkiosker, till att alltid ha Youtube och Wikipedia på fickan. Vore det inte för detta arbete, skulle ingen kunna sitta här idag och fördomsfullt dra all "köttproduktion" över en kam, i sitt ständiga sökande över att hitta sin plats och identitet i en förvirrad samtid som glömt sitt ursprung.

Kommentarer